om basaltemperaturen


Vad vet vi egentligen om vår kroppstemperatur och vad säger den om vår hälsa? Ofta reagerar instinktivt på vår temperatur utifrån den känsla vi får när vi fryser eller blir för varma och reglerar detta genom att förändra våra yttre omständigheter. Det är dock inte alltid som vi kan styra vår temperatur genom att bara ta på oss en extra tröja.


Vad är normal temperatur och hur styrs det?

Människans inre kroppstemperatur ligger normalt runt 37 grader men variationer mellan 35-38 kan ses som normalt beroende på individ och härkomst (I varmare länder har befolkningen ofta lite lägre kroppstemperatur och barn har oftast något högre än vuxna). Temperaturen är dessutom lite högre på eftermiddagen än på morgonen. För kvinnor infinner sig variationer i takt med olika faser i menscykeln. Liksom alla har en vilopuls har vi även en vilotemperatur. Denna temperatur som uppnås när vi är i vila och inte aktiverat oss fysiskt (såsom på morgonen när vi vaknat men inte stigit upp) kallas för basal kroppstemperatur, BBT. 

Allt styrs från ett temperaturcentrum i mellanhjärnan som känner av reaktionerna som ingår i ämnesomsättningen. Går reaktionerna för fort blir kroppen varm och tvärtom om det går för långsamt.


När kroppstemperaturen blir för låg så signalerar hjärnan att det är dags att öka värmeproduktionen. Detta kan ske genom att musklernas aktivitet ökar såsom när vi huttrar eller genom att nervsystemet stimulerar kroppen till att öka ämnesomsättningen. Ett annat sätt för kroppen att öka värmen är genom hormoner från sköldkörteln som ökar ämnesomsättningen. En för låg eller för hög kroppstemperatur kan vara en indikation på fysisk obalans vilket har en effekt på ämnesomsättning och hormonsystem.


För hög temperatur…

När vi talar om hög basaltemperatur tänker vi oftast på feber. Normalt sätt räknas värden över 38 grader som feber vilket är en indikation om att kroppens termostat är inställd på ett högre värde. Det kan vara ämnen som avges från de vita blodkropparna eller bakterier i kroppen som påverkar temperaturen.  Temperaturen går upp tills det nya nivåvärdet som termostaten ställt in sig på uppnås och fram till dess upplever man frossa som senare övergår till svettningar.

En australiensisk studie som tittat på personer med insomni (sömnsvårigheter) har kunnat se hur dessa haft högre basaltemperatur än andra. Detta då vi normalt blir sömniga när kroppstemperaturen är som lägst eftersom kroppen då slappnar av och minskar hjärtfrekvensen.

Som vi tidigare nämnt är temperaturen kopplad till ämnesomsättningen. Varje dygn dör och nybildas ca 500 miljarder celler i kroppen och en vuxen har en normaltemperatur som är ca 36,5 grader. Med högre omsättning på celler och lite högre basaltemperatur går det åt betydligt mer energi. Det gör att en del kan äta mer än andra utan att gå upp i vikt. När vi blir äldre minskar dock cellnybildningen och basaltemperaturen blir några tiondelar lägre, och det i kombination med att man ofta rör sig lite mindre gör att många går upp i vikt utan att de äter direkt mer. Om vi har en lägre temperatur och lägre omsättning av celler, behöver vi ju inte lika mycket energi. Överskottet lagras då som kroppsfett.


För låg temperatur…

Om basaltemperaturen är för låg kan det ha allvarliga konsekvenser. Oftast blir man medvetslös efter ett tag och både hjärtverksamheten liksom andning går på lågvarv. Detta kan leda till att hjärtrytmen blir oregelbunden och i värsta fall avstannar helt. Detta är något som förekommer vid exempelvis drunkningsolyckor men andra indikationer på låg kroppstemperatur såsom att man hela tiden fryser bör tas på allvar. En låg kroppstemperatur sänker ofta immunförsvaret och gör det lättare att få kroniska infektioner av de virus, bakterier och andra organismer som vi ständigt bär med oss i näsa, mun, hals och tarmar. 

Sköldkörteln tillverkar bl.a. hormonet thyroxin som påverkar ämnesomsättningen och höjer kroppstemperaturen. En hög basaltemperatur kan alltså vara en indikation på en för hög sköldkörtelfunktion, alltså hypertyreoidism. Vid nedsatt sköldkörtelfunktion är kroppstemperaturen ofta för låg vilket visar sig när man mäter sin dagliga basaltemperatur med en BBT – mätare (såsom Lady-comp och Pearly som mäter med en 1/100 graders exakthet). Genom att uppmärksamma detta kan man få medicinering för att reglera och ”återställa” temperaturnivån i kroppen vilket man då kan följa med hjälp av en bra BBT mätare.

Många med sköldkörtelproblem kan ha normala värden vid provtagning hos läkare men onormala värden vad gäller basaltemperatur vilket kan vara en förklaring till varför det många gånger nämns som en dold folksjukdom.


Svårt att mäta rättvist

Att bibehålla en jämn basaltemperatur är alltså vitalt för att kroppen skall fungera normalt.  Men att mäta temperaturen och ställa en diagnos är inte det lättaste. I en studie från högskolan i Borås beskriver Classon och Hederén svårigheterna med att definiera en, i detta fallet, förhöjd kroppstemperatur dels då mätinstrumenten skiljer sig åt, dels för att det beror på vart man mäter (armhåla, mun, rektalt)  men också för att det krävs en insyn i hur mycket högre värdet är än det normala och vad som då är det normala för just den individen. Det gäller alltså att ha en ganska bra översikt  på vad ens normala värden ligger på för att i sin tur kunna uppmärksamma de onormala.

 


Källor:

Vårdguiden, Om feber

Anatomi och fysiologi. Sonesson, Bertil och Gun. Liber AB 2001

Solved: The riddle of illness. av Stephen E. Langer & James F. Scheer. Keats Publishing, lnc.

Fever -. New perspectives on an old phenomenon.  Atkins, E. New England Journal of Medicine (April 21, 1983) 308: 16, 958.

Metoder för mätning av kroppstemperatur är osäkra. Malin Classon,Johanna Hederén. Högskolan i Borås 

 

 

 


 

 

Lästips för dig som vill veta mer om temperaturmetoden och fertilitet.

Basal body temperature assessment: is it useful to couples seeking pregnancy?

Barron ML, fehring RJ. Center for Fertility Education, School of Nursing, USA

 

Fertility awareness-based methods: another option for family planning.

Pallone SR, Bergus GR. Department of Family Medicine and Psychiatry, University of Iowa.

 

Efficacy of the Marquette Method of natural planning.

Fehring RJ, Schneider m., Barron ML. College of Nursing, Marquette University, USA.

 

Devices for home evaluation of women´s health concerns

Scolaro KL, Lloyd KB, Helms KL. Collage of Pharmacy, University of Florida USA:

 

The effectiveness of a fertility awareness based method to avoid pregnancy in relation to a couple ´s sexual behavior during the fertile time: a prospective longitudinal study.

Herrmann P., Heil J., Gnoth C., m.fl.  Department of Gynaecological Endocrinoloy and fertility Disorders, University of Heidelberg.